afriendinlondon

 

Jag är inte helt hundra på vad jag vill göra efter jag är klar med mitt äventyr här i London. Men en sak som jag är hundra på är att jag inte vill stanna på Gotland länge efter att jag kommit hem, och av nån anledning så verkar många släktingar och vänner ta illa upp av det. 

Men det är ju så här, jag vill inte bort från Gotland för att komma bort från mina nära och kära. Jag älskar min familj och mina vänner, och efter att ha bott i London så länge nu så har jag insett hur otroligt mycket jag verkligen uppskattar alla er där hemma. 

Men där jag är i mitt liv just nu så känner jag inte att Gotland är rätt för mig. Jag vill ut och uppleva världen, jag vill va i London och prata med trevliga britter, jag vill till Australien och boxas med kängurus, jag vill till Nya Zealand och träffa Frodo, jag vill till USA och förfölja kändisar, jag vill till Irland och träffa snygga irländare, jag vill till Frankrike och se Eiffeltornet, jag vill till Kina och äta sushi. Jag vill helt enkelt uppleva så många ställen jag kan, jag vill inte sitta hemma i min gungstol när jag är gammal och tänka varför gjorde jag inte det och varför åkte jag inte dit. Jag har blivit satt på denna underbara Jord som har så många fantastiska och sagolika platser, så varför borde jag inte ge mig ut och se alla världens under? 

 

Kusin Mickan så häromdan, du är precis som kusin Jenny. Jenny gav sig ut i världen och bosatte sig sen på fastlandet. Jag kommer ihåg att jag tänkte hur kan hon flytta ifrån Gotland, jag ska bo här förevigt. Liten och naiv? Jajamän, men då fanns det inget annat, Gotland är mitt hem, och där skulle jag alltid bo..men nu förstår jag henne.. Förstå mig inte fel, jag älskar Gotland med hela mitt hjärta och det kommer föralltid att vara mitt riktiga hem, men vill jag bo där hela livet? Ärligt talat så vet jag inte längre om jag vill det, jag vet inte om det är rätt för mig. Men vad är rätt för mig då? Kommer jag överhuvudtaget bo kvar i Sverige? Jag har absolut inte den blekaste aning, men vet ni vad? Det gör inget, jag behöver inte veta just nu. Det skrämmer mig inte att jag inte har den blekaste aning om vart jag hör hemma. Om jag fortfarande inte har någon aning om tio år, ja då kommer det nog att börja skrämma mig lite. Men det är inget jag ska oroa mig för nu, man får ta det som det kommer.

 

Men jag hoppas verkligen att ni där hemma kan förstå att detta inte har något med er att göra alls. Ni gör det snarare så fruktansvärt mycket svårare att vara borta från Gotland. Men jag hoppas att ni stöttar mig för vad jag än bestämmer mig för. Oavsett om jag i slutändan stannar på Gotland eller istället bosätter mig i Kina så borde ni stötta mig. Det är det familj och vänner är till för. Var glad för min skull, jag är lycklig! Jag är så otroligt lycklig. 

 

 

"Twenty years from now you will be more disappointed by the things you didn’t do than by the ones you did do. So throw off the bowlines, sail away from the safe harbor. Catch the trade winds in your sails. Explore. Dream. Discover.” – Mark Twain