Working my way back

Tjollahoppsan
 
Sen jag var hemma i julas och låg med körtelfeber så har det vart så himla svårt till att verkligen få tillbaka kroppen till att inte känna sig helt slut. Det första jag fick höra från doktorn vart ju just det att jag inte fick träna på minst en och en halv månad, förutom lättare promenader, och att min kondition skulle va försämrad ett tag. När det väl gått sisådär en och en halv månad och jag kom igång igen, så kände jag defenitivt att konditionen inte var helt hundra, men det var ändå inte så farligt som jag trott. Efter några till springturer så kände jag att konditionen var på god väg tillbaka till där den var innan jag blev sjuk. Men har ändå på varenda springtur kännt mig väldigt tung i benen. Men nu dom senaste tre dagarna när jag vart ute på min tur så känns det äntligen som att kroppen tillåter mig att verkligen ge allt jag vill. (Förutom min jäkla andning, astma eller vafasen det är..) När doktorn sa till mig att det kunde vara en lång väg tillbaka efter man haft körtelfeber så tänkte jag väl inte så mycket på det. Tänkte väl mer hur farligt kan det egentligen va. Men se där doktorn hade visst rätt..inte fören nu, sisådär två och en halv månad efter jag blev frisk, så känns det äntligen som att jag är tillbaka på riktigt. 
 
Det har varit en otroligt frustrerande väg tillbaka, och än är jag inte där jag vill va, men att uppnå sina mål gör en defenitivt till en starkare människa. Och att i princip alla London bor är helt galna med sitt springande gör ju en lite extra motiverad också! 
Men jag säger då det, håll er borta om ni vet att någon har körtelfeber så att ni inte blir smittade. Det var det förjäkligaste jag vart med om..kunde inte äta, kunde knappt dricka vatten..tvingade i mig det för jag visste att jag behövde vätska men det gjorde fruktansvärt ont..jag kunde inte sova, och jag knaprade så mycket piller det bara gick.. Hu glad att det ligger bakom mig nu iaf! 
 
Haha var helt dyngsur efter gårdagens joggingrunda, regnet verkligen öste ner hela tiden. Men jag älskar att springa i ösregn!! Jag föredrar faktiskt att springa i regn (så länge det inte är kallt också) så det gjorde mig absolut inget att det öste ner! :) 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0